att såna här saker bara får hända, det får ju bara inte. får inte, får inte, får inte. jag vet hur ont det gör när det vackraste man har tas ifrån en... hur länge det tar innan man förstår att det är sant.
en av dem längre dagarna man varit med om... helt overkligt.
men många människor har iaf visar att de finns när de behövs. inte alla, tänk på att de är nu man behöver sina bästa vänner, hur Jobbigt det än är så ska man väl inte ens tänka tanken att man inte skulle finnas där?
givetvis ser man väl till att man finns så mycket det bara går, hur lite man än kan göra eller säga.
det gör så ont i mig att se er lida som ni gör. tänker på er allihopa....