trött nina...

vaknade av att jag hörde mammas röst, -"Smoookie". Som vanligt studsa jag upp ur sängen. Mamma & pappa hade varit och tjuvat lillpigan från kullen.
Orättvist mot Ginnie så drog iväg ett sms att vi kommer och hämtar henne. Fast de va nog bäst de, vi fick den lite mera kluriga och svårflörtade damen. Började med en rätt bra bus-sväng vid lina-älv, hem och fylla på med näring och sen tog vi en prom upp till malmsta...Sista backarna var både vi o pigan ganska trött i benen. Men skönt var det. Underbart att se pigan så stimulerad, däckade direkt.

Ska fara och hämta fröken så mycket jag bara hinner och orkar nu, för de är verkligen själavård för mig. Bra träning för Acke också innan lillen kommer.

Alltså blir de inge halloweenfirande för mig. Min mage vill nog inte de heller eg. Ska tända ett ljus här hemma för mina älsklingar, gravarna är lite för långt bort.
Kommer nog aldrig sluta sakna min chines, det är verkligen en stor bit av hjärtat som saknas. Tror faktiskt att det är i stort sett omöjligt att få samma relation till en vovve igen. Såklart kommer jag älska dem lika mycket. Men vi gick igenom så mycket svårigheter tillsammans och kämpade så mycket och då blir man ännu tightare....


sweetie ;)


gjorde update igår...

men i mitt lyriska tillstånd måste jag gjort nå fel! fick mail m bilder på gossebarnen igår. tror jag ser vilken som är min fis nu, fast mycket kan ju hända m dem. bara 3 v :) fast ååååh va länge kvar, kan ju redan känna hur gott han luktar, lillbollen o de små mjuka tassarna å fulöronen ;)
de värsta är ju att man vill visa honom för hela världen när han kommer, men så ska han bara va hemma me matte i lugn o ro. suuuck, men då är han här iaf ;)


fasen va härligt me människor.

njuter av att vara tillbaka, även om de är skakigt emellanåt. inte nervös-skakigt utan näringsfattigt skakigt. men känner verkligen att det lyfter mig att få jobba, och vara runt bra människor.

annars känns de som att saker o ting vänder... även om jag är livrädd & rädd för många saker. men allt löser sig alltid, visst?

det är vissa människor det är väldans tyst ifrån, känns wierd. visserligen har jag själv bara orkat höra av mig till mina absolut närmaste just nu... och iofs, de närmaste har ju verkligen kollat läget hela tiden och varit söta.

insåg att de bara är 5 veckor tills jag hämtar min bebbe. han är så otroligt efterlängtad ;)

nej, nu ska jag göra vettiga saker, som vila lite kanske.

puss o hej

ja men just nödvändigt...

hade ju som sagt min gastro förra måndagen. fick en "tillsvidare" medecin som skulle lindra mina symptom tills jag fått mina provsvar om ytterligare två veckor... den slog ju så klart bakut.
läste i vanlig ordning inga biverkningar eftersom jag vet att då har man snart alla... fast de visade sig tydligt iaf... Så lagom nu tills jag börjar arbeta igen så får jag inte behålla i princip någon mat. Hinner bara stoppa något i magen så ska det ut igen.
Får helt enkelt surpla flytande föda i små mängder och fick lägga ner medecinen några dagar, funkar ju inte riktigt att gå och kräkas mellan klippningarna. Förklarade för läkaren att jag måste verkligen kunna fungera nu... fast fick inte roligaste svaret. "Suck, men nu tar sånt här ett tag att läka så du borde verkligen inte vara på jobbet egentligen"...
Ska försöka intala mig att jag Visst kan och Visst orkar. Jag ska verkligen pröva för de var riktigt skönt att få vara med människor idag.

Sen att tråkigheter haglar över mig gör väl antagligen inte magens läkning bättre, kroppen vet nog inte riktigt vilket den ska prioritera. Som grädden på moset fick jag höra igår att jag ser lika slut ut som en pundare, tack & bock. Men det är svårt att lysa med bara saft i kroppen och inget samvete att ligga i soffan. Nå, jag har världens bästa nätverk så jag fixar det här & tjurigare tok får man nog leta efter.

Måste slänga in bilder på mina förväntasfulla söton i bilen på väg till stugan ;)


faan

fan vad d är kul o blogga när de haglar in kommentarer... drar i alla fall till stugan för rekreationshelg med mina små 70 kilos fosterbebbar.
nästa vecka kickar jag igång, i sakta tempo med väldigt normala arbetstider så jag slipper krascha direkt igen.
måste bara lära mig att säga Nej till kvällsjobb och 12 timmars skift. Hellre det än att mina stjärnor till kunder blir utan frisör.

har förövrigt haft riktigt myskväll, linda m kids och sen sandra me sjukt god fruktsallad.
vad ni är bra allihopa ;)
bäst är nog ändå personen som står ut med mig dygnet runt trots humörsvängningar & däckanden på köksgolvet.

uppdaterar väl me bilder efter helgen kanske.

tjingeling.

törs nog uppdatera ändå...

känns lite bättre när jag läser andras bloggar och ser att de inte bara är jag som är bitter...
har som känt att de inte är någon idé att uppdatera och smitta er med bara arga inlägg. för faktiskt, är ganska mycket bitter och arg om vartannat just nu när jag är ensam Hela tiden.
Kan inte vännerna också vara hemma? Finns absolut inget positivt med att vara sjukskriven. Har också insett att jag Aldrig skulle fixa att vara Arbetslös. Huuuuvaligen.

Har uppenbarligen ett enormt behov av att ha människor omkring mig hela tiden. Bästa dagen hittills var nog min födelsedag, helt sjukt mycket folk som bara avlösta varandra hela tiden. Fasten jag var så slut att jag kallsvettades och kände mig svimfärdig så var jag glad. Min A däremot pustade mer än en gång och var nästan chockad över hur mycket folk som kunde rymmas i en lägenhet, "hur faan ska de bli när du fyller 25?". Dubbelt så mycket hoppas jag, fast så ska jag vara frisk o ha en jätteferre ;)

Måndagen gick bra, fast hela dagen försvann som i en dimma, var heelt wasted hela dagen. Nånting hittades, men såklart visste inte läkaren heller vad. Man kunde se att magsäcken var väldigt irriterad, såg tydligen Konstig ut. jaha, oväntat? Har tydligen helt vita slemhinnor, som borde vara rosa/röda.
Nu är de bara att vänta på provsvar. För när inte läkaren heller kunde konstatera något känns de inte som någon större idé att jag funderar. Fast har en Guld värd M som forskat en del åt mig, de hon kommit fram till tror jag faktiskt på.

Jag saknar många sweeties. Bland annat min Tomas. Vi ska Inte säras bara för att vi båda har skaffat oss en +1. Robbe börjar komma tillbaka nu efter nykära tiden och de är roligt, han är också en bästis som man alltid vet att han finns även om de går länge mellan dejterna ibland.

Nu börjar mitt "Go" komma tillbaka. Känner mig på väg och rätt håll och nu har jag gett mig Faaan på att bli Frisk!

Fortfarande STOR Puss åt världens bästa Sandra som hjälper med allt, verkligen allt!

Se, de blev inte bittert idag. Nu ska jag gå & pussa på Elton som jag tjuvit för att hålla humöret uppe lite bättre. Det blir nog svårt att ge tillbaka honom ;)
Vi har nog blivit lite kär i varandra han & jag. De märks tydligt när någon annan försöker ge mig en puss el kram, då är han snabbt där och går emellan ;)


anger management, ja tack.

ja alltså, kan ju bara garva åt mig själv. (fast jag eg är småsur än). Som ni vet behövs ju inte mycket för att min värld ska rasa samman på 2 röda. Denna gång var jag själv ett klantarsel och gjorde fel (OCH DESSUTOM, slarvade) när jag skulle måtta o sy fodral till soffkuddar.
Fodralen blev självklart alldeles för små & jag arg & förbannad som ett bi... Fast det går över precis lika fort och lite stolt kan jag vara att ingeting är trasigt.

Vet inte hur många gånger i veckan jag misslyckas och får gå omvägar för att allt ska bli som jag vill? Ingeting är någonsin enkelt. Nånå, problem är ju till för att lösas fast känner nog ganska ofta att jag skulle behöva lära mig att inte bli så jäkla arg för så lite :) Kasta sönder något varje gång funkar ju inte i längden. Den här gången var jag så pass förståndig att jag till och med själv insåg att jag skulle hålla mig på behörigt avstånd från mobilen, den är himla tilltalande.

Nu håller jag tummarna för att få veta något vettigt om min Insida på måndag så vi kan lösa de Stora problemet också.

äntligen fredag!

skönt! nu är de slut på ensamtid, puuh. har varit en lång & jobbig vecka. Blev inte bättre av två riktigt Onda dagar. Idag har jag Nanny hela dagen. Sen är de ju helg så då är ju Alla lediga och kan vara med mig. Det gör som mindre ont när man har sällskap. Även om man bara sitter tyst så känns det bättre.

Nu var bloggtiden slut. Hejsvejs

alla ni som läser här...

och blivit av med era frissatider nu när jag varit sjuk kan väl bara blippa iväg ett litet sms åt mig nu så ringer jag in er direkt jag är tillbaka. jag har faktiskt väldigt dåligt samvete för eran skull :/ eller mest är jag väl arg att jag inte Orkar vara där...

skjut mig!

jag är så less att jag håller på och spy. hatar att vara ensam & hemma framför allt. nej, det hjälper inte att få hit folk. måste bli hel nu så jag får komma tillbaka på jobbet!! längtar tokmycket dit! Eller ut genom dörren bara, tycker ju inte jag har rättigheter att lämna läggan när jag är sjuk. Trots att jag har mina bättre stunder och annars kommer hänga mig i takfläkten snart... men nej, nina.

har sjukt fint hemma nu så borde faktiskt vilja vara här... men icke.
igår bokade jag flyg för bebishämtning iaf. iiih, de börjar som närma sig nu. faaan vad roligt det ska bli!

nej nu måste jag göra nått, min mage tänker explodera här i soffan.


seeegt!

jag är fasiken inte gjord för att gå hemma! urs! nu vill jag bli hel! har iaf fått tid för gastro på måndag, kommer sövas också. sicken jäkla tur...

Arg är jag också, varit det sedan lördag. Inte nu hela tiden. Men fick se en Väldigt dålig sida av en vän och sånt gillar jag verkligen inte. En sak som verkligen visar var grundvärderingar sitter. Jag/vi bara ger & ger och andra tar utan att vilja ens ge tillbaka. Har alltid med mig mängder när jag far bort och ser till att göra rätt för mig på alla sätt och lämnar det mesta kvar, bara för att visa att man Uppskattar. Fick se att det inte ens har märkts... Det är tråkigt. Från ena sidan var det riktigt uppskattning och man ville visa att man verkligen Blir Glad och värdesätter allt som görs. Det koms ihåg. Så ska de vara, då är det roligt att Ge.

Fast få av mina vänner är småaktiga, alla ger och tar, för så gör vi. Vi tycker ju om varandra, då går det alltid jämt upp i slutändan. Jag gillar verkligen att ge, de gör jag. Men inte åt människor som bara tar och som inte självmant utan uppmaningar o förklaringar ger just de nödvändigaste tillbaka.

Och har ju glömt, en stor blomma, guldstjärna, puss o kram åt min världens bästa SANDRA! Du är verkligen som jag sa, "Bäst på veckorna"... I vardagen menar jag ju såklart. Som du fixar och donar och sköter allt nu när jag är sjuk. Du ställer verkligen upp & de behövs och uppskattas Enormt. TACK! ;)



& så fick jag ju en present till igår, älskar den. just att den är bara min o inte hänger hemma hos alla ;) tack bästisar!


tack, tack o tack ;)

vilken bra helg & födelsedag jag haft. magont o rucklig, men superbra ändå.
helt underbart att vara omgiven av bara massor med Bra människor som kom fast jag inte var som roligast. Galet mycket folk här på lördagen, fullt hus hela tiden och alla avlöste bara varandra.
Har dessutom fått hur mycket presenter som helst, fast jag bara blev 24. Då behövs faktiskt bara en kram och en trisslott.
& by the way eggis, din grej var klockren. En riktig lifesaver på lördagen på utväxten skulle gömmas! hade nog varit ganska ond utan den ;)

jag är ju verkligen en människa som uppskattar allt, alla små gester. Blev verkligen jätteglad att de var som många som kom ihåg mig & ville komma förbi fast man inte ses så ofta. Stina & Lotta bland annat var verkligen oväntat men verkligen supergulligt. Ni är sådana där människor som man blir glad av :)

sen såklart, mina närmaste ids jag inte nämna vid namn, då glömmer jag. Men fick verkligen helt klockrena saker utan att jag önskat något, väldigt personliga saker som är riktigt Jag också. Har dessutom två spännande presenter kvar idag. Iiih.

Idag har jag verkligen ingen livsgnista, helt matt i kroppen. Måste fixa med FK osv...  Känns jobbigt. Just att jag tar mig  till att sitta vid fläkten o då är de dåligt ;)

Nå, kort o gott o förvirrat; tack alla! Ni ÄR bäst! Puss

snabb update...

uppdaterar bättre om min sjuka senare.., ska på diverse underskningar, provtagn osvosv.
men jag är så förbannat less på att bara sitta hemma & vila. jag saknar folk och jag saknar mitt glada humör som jag tappat då jag har ont o är arg och orkesls hela tiden.
fi fan för att allt ska ta sådan tid!
och nej tack har ingen lust att komma och hjälpa någon med nånting, det är bra om jag orkar göra något för mig sj.


fi fan också

ja visst. jag är sjuk, men jag ät less att bli behandlad som nå jävla bomull ändål jag vet väl för fan själv va jag orkar och inte.. tack för den.nu kommer jag inte kunna sova på många timmar,,, suck.idiot. och nått kalas blir de få fan inte....
Arg som fan är jag..

varför en grabb?

pojkar(hanar, så klart) är mkt bättre. Har aldrig gillat surtikar o deras grisiga löpande minst 2ggr om året.Plus att dem då ofta blir skendräktiga, småfeta o urfällda. Fast, de är såklart bara jag som är hanhundsmänniska som motiverar så, I know. Tikfolket kan ju räkna upp lika mkt neggo om att ha hanhund. Dem är såklart mkt söligare i mognad, mkt fjantigare o hårdare. Fast mina grabbar har alltid varit Mammas gossar och så otroligt förarbundna som jag inte kan tro att en tik blir. Dem är ju mera som vi, kan själv :) Därför så blir de ingen vovve om de inte ploppar ut en liten pojk. Men mest troligt bara ca en vecka-tio dagar kvar...