med årets utställning. puh! grattis Camilla & Mario till BIS-et först o främst! Sen grattis till lilleskutt som blev BIS 4 & Aina till hennes pigors fina resultat! Riktigt bra dag, det enda jag ångrar är att jag inte ställde min älskling, han är ju fanimej Fin.
Jaja, jag skulle ha lyssnat på lillanka,,, & på tal om henne. Vad faaan ska du bo där borta?

Ides inte ta upp de förra veckan med tanke på att de nog snurrar en hel del känslor som de är nu, nytt och allt men jag är verkligen ledsen, på riktigt ledsen att du ska bo därborta, o jag vill ändå att du ska veta det...De är ju ändå så stort  & jag vill vara med! Så mycket svårigheter, bland de svåraste hittills faktiskt, för både dig & mig som vi tagit oss igenom tillsammans så vill man ju vara med på sånt här också, VIKTIGA saker...  Jag vill att lilleman faktiskt ska bli glad när man träffas, jag vill se när han lär sig krypa & gå... inte vara mammas kompis i gällivare som han ändå aldrig kommer lägga någon större vikt vid.... eller att han ska vara annicas Unge som jag inte lägger nån större vikt vid... Nej fi fan, det är som det är & att jag skulle bry mig såhär mycket kunde väl ingen tro, inte ens jag själv.
Aja, de går över... Känns extra jobbigt nu också när vi just pratat och tårarna kommer smygandes. Men ändå, FAN också. Ens vänner är ju ändå de bästa man har.

Lite trist är de att jag mest troligt inte kan roa mig med min andra bästis nästa helg, men de är ju ändå småsaker för vi har ju ändå varandra nära & mesta tiden i örat ändå.

jobbat en sisåder 13 timmar idag. fast lite egenvård på slutklämmen så de var ju värt det. jag & favorit-L blev så fina så! :) kirrat lite mera barr en stund. de var som ett tag sen o jag vet ju hur beroendeframkallande de kan vara :P

i morgon ska jag o lilla trollet göra vårat stora veckoprojekt, handla snarr till söndag. Haha. idag är hon o bearbetar mera, jättebra. du kommer fixa det här, och även om det tar tid så är gör de inget att ha en trasig du heller. . vad gööör man inte liksom? :) väldans flummig idag me, skönt skönt.

okidoki. take care. miss my plupp!

ja, man tror väl att man måste säga rätt saker... de vore ju kanske en idé, men nå sånt har jag då inte lärt mig. sitter istället o analyser som nått annat pucko. sccch nina! ja, jag märker ju själv att jag spårar även om de är först efteråt. :P

allt blir lättare om man kan flumma sig bort en sekund iaf, jag är glad att vi har våra konstiga humör trots allt.
alltså.... nu har det ju kommit en jävla prövning igen, och vissa har ju tydligt visat vad som prioriteras först... vissa vill gå ut osv... vissa förstår man bara inte vad de tänker?? ingen av oss kan göra Nånting men försöka går ju?
andra människor, som jag är Glad att jag inte känner så mkt som jag kanske borde får man ju skämmas för, de verkar ju inte fatta att göra det själv? men har man haft allting serverat hela livet så får man kanske inte så mycket till medkänsla för andra... äh, man ska inte bry sig. Man slutar aldrig att förvånas.
Meeeen, helt otroligt hur mycket underbara människor det finns också. Det värmer att se iaf :)

Hm, annars tror jag de är lurigheter på G både på ett och annat håll, har inte riktigt fått kläm på vad bara... endel fjäskar för hela slanten och andra är bara allmänt luriga...

man önskar inte sin värsta ovän att behöva vara med om sådana hemska saker men ändå så händer det ens bästa vänner.
det gör så ont att se hur ni lider och så finns det ingenting man kan göra för att ni ska må bättre... jag hatar känslan av att vara maktlös... jag är van att allt går att lösa, allt går att fixa om man vill. det här går inte att fixa, det tar sin tid & det onda går aldrig riktigt över.

finns här natt som dag vännen, men det vet du redan... kom ihåg att hur ont de än gör så är de värt det tack vare allt underbart dem gett en.

att såna här saker bara får hända, det får ju bara inte. får inte, får inte, får inte. jag vet hur ont det gör när det vackraste man har tas ifrån en... hur länge det tar innan man förstår att det är sant.
en av dem längre dagarna man varit med om... helt overkligt.
men många människor har iaf visar att de finns när de behövs. inte alla, tänk på att de är nu man behöver sina bästa vänner, hur Jobbigt det än är så ska man väl inte ens tänka tanken att man inte skulle finnas där?
givetvis ser man väl till att man finns så mycket det bara går, hur lite man än kan göra eller säga.
det gör så ont i mig att se er lida som ni gör. tänker på er allihopa....